söndag 31 maj 2015

Loppi blogbag sommar

Härom veckan fick jag hem Loppi blogbag sommar!

Den hade ett riktigt härligt innehåll. För vilken barnfamilj har inte behov av en massa plåster? Eller mer tvål? Tvålen doftar dessutom jättegott!!! Nagellack i läckra färger. Det lila invigde jag på en gång. Och babysakerna blir en perfekt present till när barnens kusin får bebis i sommar. :-) 

#loppiblogbag #loppiblogbagsommar
#salusmagnesium #PhilipsAventspillfri 
#panduro #gipsavtryck #dermoshop #salvequick #plåster 
#yvesrochernordic #barnensbokklubb 
#loppimagasin #loppisverige #loppishopping

fredag 22 maj 2015

En bra dag!

Strålande sol! Varmt! Japps, nu känns det faktiskt att sommaren är på väg! Det doftar ljuvligt ute, syrenerna slår ut för fullt, solen strålar!

Japps, jag har en bra dag!! Idag vaknade jag på tok för tidigt. Redan vid halv fem. Tony gjorde sig färdig för att åka iväg med första pendeltåget och när han väl gick kunde jag inte somna om. Det slutade med att jag gick upp. Plockade ordning, vek tvätt, satt en stund och pluggade. En riktigt härlig morgon!

Tony är på väg till Göteborg. Han ska springa Göteborgsvarvet imorgon! Tyvärr fick hejarklacken stanna hemma denne gången. Jag och ungarna ska göra Ösmo marknad osäker i helgen... Jag hade i och för sig kunnat vara utan marknaden... ;-)

Jag hoppas på mycket sol och värme så jag kan få njuta lite ute på balkongen med. Min lilla oas är sommarredo nu!

onsdag 20 maj 2015

Även jag längtar nu!

Kollade timehop - appen imorse. Jag brukar för det mesta tänka att det kalla väder vi har just nu leder till en varm sommar. Men idag blev det ganska tydligt att vi har det kallt i år.

Förra året gifte sig S och V och jag minns hur vi höll koll på vädret. Temperaturen fanns där men det var osäkert hur det skulle bli med regnet. Så även om jag inte har en bild på själva vädret vet jag att det blev en toppendag!

Och om ni tittar vidare ser ni bara armar, fika på balkongen och över 20 grader... När jag vaknade idag var det 6 grader och nu ett par timmar senare var temperaturen uppe i 10 grader - i solen...

Men solen skiner idag! För fullt!! Och när vi gick till dagis imorse var jag och Malin överens om att solens strålar fick regndropparna i gräset att glittra alldeles magiskt. Så vackert!

Jag hoppas helgen bjuder på vackert väder så vi kan njuta av att vara uteefrer mycket! Ja, nu längtar även jag efter sommar!

måndag 18 maj 2015

Barnfritt och förändring!

Vi var barnfria i helgen. Det är första gången vi tillsammans var barnfria så länge!

Emilia och Sebastian var på storläger med scouterna i Kopparbo medan Malin och Oskar var på sjön med farmor och farfar. Dom åkte i väg i torsdags förmiddag och kom hem i går.

Tony och jag hade stora planer på allt vi skulle hinna med... Det blir inte alltid som man har tänkt sig. ;-)

I torsdags blev det en lugn dag. Jag pluggade en del och vi pratade massor. Fick en chans att rensa luften lite. Kvällen avslutades med att kolla film. Bara så där alldeles lagom.

I fredags morse åt vi frukost i sängen och klev inte upp förrän klockan var närmare elva. Kors i taket! Vi bestämde oss för att gå på bio på eftermiddagen så det blev till att åka i väg nästan på en gång. Vi såg Insurgent. Helt okej film. Lunch och shopping hanns också med. Vi gjorde som vi ville, bara var. Strosade i affärer. Passade ingen annan tid än bion. Så skönt!

På lördagen vaknade jag tidigt och kände mig för första gången på länge riktigt pigg! Vi plockade och fixade lite hemma. Efter lunch gick vi iväg till folkets hus för att hämta barnens diplom och medaljer på  handbollsavslutningen. Tony blev kvar medan jag gick hem och fortsatte.
Vi åt en god middag och gjorde oss sen klara för att gå tillbaka tillbaka till folkets hus för dans med alla andra.

Medan vi väntade passade jag på att färga håret. Det skulle ha blivit slingor. Jag klarade inte av det själv och ruttnade på att vänta på hjälpa så jag kastade i färgen i hela håret. ;-)

I går blev det en lugn start på dagen. Regnet vräkte ner. Det va skönt att bara vara...
Vid lunch hämtade vi hem Malin och Oskar och till kvällen kom dom andra två.

Det blev en härlig helg. Energin fylldes på. Synd bara att jag inte mådde bättre från början...

Komplikationer

Det kändes som livet hamnade i ett pausläge. Jag gick som i dvala. Ingen energi, ingen ork. Det kröp liksom på. Den energi som fanns gick till barnen, skolan och att kämpa med sjukvården.

Jag är evigt tacksam att jag har vänner som kan det där med hur sår ska eller inte ska se ut. Och att jag själv inte har några problem med att se på sår. Utan dom hade nog min dvala hunnit bli bra mycket sämre...

I förra inlägget, från valborgsmässoafton, mådde jag ganska okej. Och under helgen som följde släppte värken i axlarna. Det vände verkligen. Däremot dök en liten lätt klåda upp under plåstret, i klisterkanten. På tisdagen drog jag loss plåstret i halv panik. Jag var knallröd under och det var som öppna blåsor som vätskade. Plåsterallergi... För att slippa ha så mycket på magen tvättade jag rent och sen tejpade jag bara över själva operationssåret.

Morgonen efter var magen full av vätskade skorpor och operationssåret fullt av genomskinlig, lätt gul vätska. Det är här mina underbara vänner kommer in. Dom sa åt mig att ringa vårdcentralen på en gång, vilket jag gjorde.
Fick komma och träffa distriktssköterskan redan på morgonen. Hon tvättade rent och bytte till ett litet plåster. Och tyckte att det såg helt okej ut. Om jag var väldigt orolig kunde hon kolla på det dagen.

Så på torsdagen fick hon, och en läkare, tittade på såret igen. Det fortsatte att vätska och blev mer och mer. Och vid det här läget kliade halva magen av alla plåster. Fortfarande fick jag inga jättebra svar men läkaren tyckte att jag skulle vända mig tillbaka till avdelningen i Södertälje. Dom skulle ha bättre koll på hur det är okej att såret ser ut efter en operation. Sagt och gjort. Jag ringde upp Södertälje och lyckades få en tid på fredagsmorgonen.

Jag och Malin åkte ner till Södertälje. Dagis hade planeringsdag så hon fick åka på utflykt med mig. ;-)
Läkaren började med att ställa lite frågor och samtala. Bland annat fick jag rätta hobom när han sa att operationen berodde på att dom hade tagit ut en spiral som satt knas. Spiralen togs ut för att den inte behövdes längre. Jag steriliserade mig ju...

Han tittade på såret, klippte stygnen (som skulle lossna av sig själva) och sa sen att det var okej. Jag skulle hålla koll på om det försämrades bara... Jag tror inte besöket tog mer än max en kvart om ens så länge... Jag rekommenderades att bara ha en kompress fastsatt med lite kirurgtejp över såret. Jag upptäckte efteråt att han inte tejpade igen över såret, så rörde jag på mig gjorde kläderna att såret var helt öppet...

På måndagen upptäckte jag rätt vad det var en blåsa bredvid såret. Stor som en halv ärta och riktigt full med vätska. Vid kontroll fanns det flera små blåsor med... Ringde än en gång ner till avdelningen och blev hänvisad till gyn. Hon som svarade där kände inte igen ett förlopp med blåsor och ville att jag skulle åka och visa upp magen samma dag...

Johanna kom över och vi tog bilen den här gången. Det blev besök på vanliga akuten  då gynakuten stängt för dagen. Fem och en halv timme senare hade vi träffat en läkare som var säker på att det inte var en infektion. Penicillin var inte nödvändigt. Dom första infektionsprover kom tillbaka okej. Johanna ställde massor av motfrågor, sånt jag aldrig hade haft en tanke på att säga... Såret topsades för att kolla efter herpes och MRSA. Och så meddelade hon att hon skrev ut penicillinet, eftersom jag verkade vilja ha det. Jag fick själv avgöra om jag skulle hämta ut det samma dag eller vänta till provsvaren kom... I den vevan kunde jag dessutom konstatera att även limmet från kirurgtejpen skapade röda kliande områden. På akuten fick jag ett specialplåster över hela magen (okej då, men det va 10x20cm stort). Det skulle sitta till dagen efter och sen skulle jag lufta... Penicillinet valde jag att avvakta med...

Tisdagen gick. Jag tog bort plåstret. Gick och lade mig utan. Jag vaknade sen på morgonen med en lätt prickig mage... Att sova utan plåster innebar att sårvätskorna spred ut sig på ett större området... Orken var helt i botten, huvudet värkte. Byxorna fastnade i sårvätskorna... Jag fick sjukanmäla mig. Mådde verkligen skit. På eftermiddagen ringde jag för att få svaret på proverna... Det visade sig att såret var fullt av stafylokocker och att penicillinet behövdes. Så läkaren som inte trodde på bakterier hade fel. Det blev till att springa iväg till apoteket på en gång. Men virussvaren hade inte kommit...

I lördags var första dagen jag kände mig pigg när jag vaknade. Som jag hade lite mer energi än jag haft dom sista tre veckorna.

Idag, måndag, är jag än en gång på väg till Södertälje sjukhus. En återbesökstid efter besöket på akuten förra måndagen. Jag ska få svaren på virusproverna med.
Magen är mycket finare än för en vecka sen. Men det är fortfarande klet kvar på ett ställe. Jag har ingen aning om det ska vara så...

Jag kan inte låta bli att fundera på hur långt det hade hunnit gå om jag inte haft vänner som sagt åt mig att ringa läkare. Eller om jag själv inte ens velat se såret. Alla är ju inte som mig. Jag har foton från nästan varje dag. Jag kan visa svart på vitt hur det försämrades. Men om jag inte hade varit sån?! Hur dåligt hade jag hunnit må då?

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...