Jag sitter på bussen hem. Efter ett par busshållplatser ser jag en kvinna med överfull vagn försöka tränga sig in bland vagnarna i den främre delen av bussen. När hon ser att det är fullt blir hon jätteirriterad. Där bak där jag sitter är det tomt. Hon tittar inte ens åt det hållet.
Jag kastar mig bak mot dörren och stoppar ut huvudet för att hojta att det finns plats. Kvinnan tittar på mig som ett frågetecken. Tredje gången börjar hon tillslut fatta vad jag menar. Då har jag sagt åt henne att komma till den bakre dörren så att jag kan hjälpa henne ombord.
Jag fick inte hjälpa henne ombord. Det gjorde föraren som kom farandes genom bussen. Han gav mig ett tack istället.
Vagnen lyftes ombord åt fel håll, med handtaget ner mot kvinnan. Så valde hon att åka vidare istället för att vända vagnen. Sa jag att vagnen var överfull med matkassar? Tipprisken var hög hela vägen. Men å andra sidan tog hon ut barnet ur vagnen. För att låta det stå mitt i gången....
Ja många ggr slutar man aldrig art förundras över hur många människor tänker....
SvaraRaderaJa du... jag har oxå funderat många gånger...
Radera