Orken var minimal igår. Satt mest i soffan. Men det var ganska skönt att få ha en sån dag. Det jobbiga var bara locket i örat. Det kändes som att det gjorde att huvudet kändes fullt av vadd. Dessutom hördes tinnitusringandet hela tiden.
Ju längre kvällen gick desto mer kändes det som att locket i örat förändrades. Jag sa till Tony innan jag somnade att det kändes som början på en öroninflammation.
Mycket riktigt. En timme senare vaknade jag av smärtan. Ajajaj! Stoppade i mig både alvedon och ipren och värmde vetekudden. Lyckades till slut somna, halvsittandes med örat på vetekudden. Allt jag önskade just då var att trumhinnan skulle gå sönder så värken kunde mildras.
Jag vaknade igen vid fem. Har inte riktigt lika ont längre. Å andra sidan är kroppen full av ipren och alvedon nu. Tony värmde vetekudden åt mig igen så jag borde försöka somna om. Ringandet i örat, och hela huvudet, i kombination med en massa knäppande i örat gör det en aning svårt. Fast knäppandet är lite skönt på samma gång. Med jämna mellanrum får det trycket i örat att släppa...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna gärna ett litet avtryck så jag vet att du kikat in.
Jag svarar i första hand på kommentarer här i min egen blogg!