Vi klarade oss länge, länge men nu är den här. Magsjukan. Jag väcktes av maken i natt som meddelade att det kräktes. Det var bara att sanera barn och säng och bädda om. Emilia vaknade mitt upp i allt med. Så det slutade med att Tony tog Emilias säng för att finnas nära till hans vid kräkorna och Emilia hamnade hos mig.
Det blev inte allt för mycket sömna i natt. Flera kräkor, ett barn som sov bra mycket rörligare än maken gör i min säng och jo, lite noja...
Inga olyckor sen fyratiden i morse, då den lilla sötnosen själv hängde sig över hinken. Utan att ropa på hjälp. Som tur är vaknade vi på en gång. En stor liten tjej...
Nu har hon fått i sig nån sked fil, te, avslagen cola och smörgåsrån. Det går bra. Och hon har bett att få nudlar till lunch så vi testar...
Men nej vad trist. Både för lilla skruttan, men vet ju hur det känns för dig också.
SvaraRadera