Gnäll, gnäll, gnäll...

Och där kom sömnbristen i kapp. Och ja, jag vet att jag får skylla mig själv. Det var dumt att inte komma i säng i tid men det blir så ibland. Lägg till att kvällen har kantats av trotsmonster. I alla åldrar. Det gör liksom inte att man blir piggare. Och ännu ohärligare känns det när man varit snäll och bjudit barnen på glass och dom ändå fortsätter. Hade jag hoppat över glassen hade det blivit tjafs för det istället.

Just för stunden känner jag mig mest trött och neggo. Funderade på ett rensande promenad men har inget batteri i telefonen. Å andra sidan kom jag precis, i skrivande stund, på att jag kan sno nån av grabbarnas lurar för musikens skull. Hmm...

Idag är en sån där dag när jag känner mig tjock. Yups, jag har såna dagar. Samtidigt vet jag att det är upp till mig att få en förändring att ske. Inte lätt. Och på samma gång är jag så jäkla irriterad på folk i omgivningen (och folk överlag) som kommer med kommentarer om vad som är rätt och fel att äta. Jag vet det! Det känns lite som att en del av dessa kommentarer blir ett sätt att säga till mig att jag inte duger som jag är. Jag är tjock så jag får inte äta socker och sötsaker. Jag är tjock så jag ska bara äta fibrer och fullkorn. Eller inga kolhydrater. You name it. Massor med förslag får jag. Och ja men självklart fattar jag att det mesta är av omtanke. Men nä, idag är det inte kul. Idag ger såna kommentarer känslan att inte duga.

Jag vet att det mellan varven pratas om att man ska undvika att säga till nån som gått ner massor i vikt att hen är så fin NU! Som om hen inte va det innan. Lite så känner jag. Att jag inte duger nu men kommer göra det sen.

Jaja... Nog med viktgnäll. Jag VET att det hänger på mig. Och nä, jag tänker inte sluta äta alla sötsaker. Punkt! Av många anledningar.

Mer gnäll om annat istället. Jag vill flytta. Igår helst. Jag vill att det ska vara min tur. Inte bara för att det har strulat så mycket här hemma i lägenheten sista året. Jag vill flytta till större. Helst önskar jag att vi kunde hitta ett boende där barnen kunde få varsitt rum. Och jag vill flytta för att få den där känslan av allt nytt som sker. Det är en speciell känsla att flytta. Och jag vill absolut inte ligga på tredje plats i kön. Inte ens fast jag fattar att det kanske innebär att det där bästa boendet finns nån annanstans och att allt händer av en mening. Nä, jag vill flytta. Punkt!

Och jag vill ha sommar och semester! Och och och... Bläää.... ;o)