Sebastian juni 2011
Den där känslan i kroppen när man verkligen känner att barnen blir stora...
Den har jag nu.
Den har jag nu.
För en stund sen lämnade jag Sebastian att ta pendeltåget hem till en klasskompis. Alldeles ensam!!! Nu skulle han inte åka så långt, bara en station 10 minuter bort.
Men i alla fall.
Men i alla fall.
Här hemma handlar det inte längre om när barnen blir stora, dom är redan stora!!!
Det är lite småjobbigt när de äldsta barnen börjar bli stora och man själv inser att man inte är den som alltid behövs... men man vänjer sig :)
SvaraRaderaÄggen är köpta på Åland :)
Och i helgen ska jag dit och köpa fler ;)
Kram
Jag kommer ihåg den där känslan, när man skulle släppa iväg sitt "lilla" barn ensamt. Skrämmande och spännande på samma gång. Kram fina
SvaraRaderaÅh, jag förstår verkligen att DET måste kännas stort!!
SvaraRaderaHa en underbar påsk Linda! KRAM
Mm tiden den rusar iväg. Hjälp vilket stort steg. De måste ha känts
SvaraRadera