Får man posta vad man vill i sociala medier?

Idag stör jag mig på massor av saker. Men tänker inte ta allt i det här inlägget. Idag blir det ett ämne från min värld inom sociala medier... Läste inne hos Tjejmorsan igår att folk lägger upp för mycket bilder på fötter, svettiga träningskroppar och taskiga selfies. Jag håller inte med!

För det första är det ju fritt fram vem man vill följa. Man behöver inte följa personer om man inte gillar det som läggs upp. Och vem avgör vad som är rätt eller fel? Alla människor är inte lika, alla gillar inte samma lika! Vilket i mina ögon är en jäkla tur! Tänk om alla lade upp exakt likadana bilder. Vem ska då avgöra vad som är okej?

Vi ska inte lägga upp dåliga selfies, inte träningsbilder, absolut inte fötter. Dessutom har jag läst att matbilder går bort med... Det är tydligen en av dom största synderna. Vad finns kvar? För vi ska ju inte heller publicera bilder på våra barn, dom kan må dåligt av det och vi kan skada dom för livet. Stökiga hem är inte okej men inte heller rena välstädade. Det ena visar på att vi är sluskar, det andra ger prestationsångest. Och inte får man visa att man vilar på arbets- eller skoltid. Då ifrågasätts man om man bara latar sig hela dagarna. Så, vad finns kvar? Naturbilder? Husdjuren? Men glöm inte, ni får inte ha bilder på andra människor. Då kan ni bryta mot PUL...

Varför lägger JAG upp dessa bilder?

Träningsbilder (vilket inte händer allt för ofta) läggs upp för att jag faktiskt är stolt över mig själv när jag är klar. Jag har inte vuxit med att få träning inpräntat i ryggmärgen, jag har aldrig gillat att träna. Så när jag väl gör det blir jag stolt över mig själv. Speciellt som jag faktiskt behöver den träningen. Varför ska jag skämmas över det? Jag har några andra vänner som lägger upp bilder och inlägg om träning. Det pushar mig! Får mig att inse att om dom kan så kan jag med. Så därför lägger jag upp träningsbilder.

Japps, även fotbilder dyker upp. Nån gång var det på grund av skada, några gånger har jag suttit i soffan med fötterna på bordet. Det är ett lätt sätt att visa att man vilar eller latar sig. Och sen är ju jag sån där knäppis som faktiskt gillar mina fötter. Förutom när jag ska köpa skor. ;)

Sefies då? Jodå, dom dyker upp. Ibland ofta, ibland mer sällan. Men om jag gillar det jag ser i spegeln så tar jag gärna en bild. Det kan ju finnas nån annan som gillar det. Eller så kanske jag har en deppsvacka och känner att jag behöver få lite komplimanger för att må bättre. För visst sjutton känns det bra när man får positiva reaktioner. Det håller nog dom flesta med om.
Och kvaliteten då? Ja, för det första är jag inte fotograf. Och använder jag dessutom instagram blir bilderna inte direkt i bra kvalitet med alla filter. Sen är det ju faktiskt likadant här, alla gillar olika. Om jag gillar en bild som är lite halvdan och suddig så lägger jag upp den. Men det innebär ju inte att jag förväntar mig att alla ska gilla den för det. Tittar man på facebook, instagram och i bloggar så finns det selfies nästan överallt numera.

Matbilder då? Japps! Jag älskar att se såna och jag älskar att publicera dom! Varför inte? Det är något jag gillar! Ja, jag älskar ju att äta! ;) Och jag vill att det jag äter ska se attraktivt ut. Sån är jag. Dessutom vet jag att det finns vänner som blir inspirerade av mina bilder - till att laga mat, att äta mat! Det räcker för mig! Om jag får någon annan, om så bara EN person, så tycker jag att det är värt det!

Jag tycker att det är upp till var och en att posta vad dom vill! Vem är jag att döma? Men det innebär inte att jag per automatik gillar allt. Men det är skillnad på att döma och ogilla.

Jag kanske kastar sten i glashus nu, vad vet jag om hur ni läsare tänker. Men i så fall är jag absolut inte ensam.

Och jag måste säga att bland det bästa jag vet är att se omaka strumpor på bild! För det visar att det finns nån som tycker likadant som mig när det gäller att rensa strumpor. Det är väl bland det tråkigaste man kan göra?!