Jag sitter här och funderar lite...
Har en massa människor runt omkring mig som på ett eller annat vis går ner i vikt just nu. Jo, jag borde vara en av dom men just nu är motivationen och karaktären är inte riktigt lika samarbetsvilliga som jag hade önskat... (Ja, jag vet att det är lama ursäkter... ;o)
Men i alla fall... Det jag funderar på... Alla ni som läser i denna blogg och som nån gång har gått ner i vikt, har ni lyckats behålla den nya vikten med era metoder (kommer inte på nåt bättre ord)?
Och i så fall, vilken metod var det i så fall ni använde er av för att gå ner i vikt och för att sen stanna i den vikten?
Med stanna i vikten menar jag alltså att ni inte har behövt börja om igen efter några månader eller ett år, utan verkligen lyckas hålla vikten. Kanske inte exakt på kilot men att inte gå upp 5-10-20 kilo igen...
Skrotmamman är hittills den enda jag har träffat på som nog faktiskt har kommit med en konkret förklaring till hur hon gått ner i vikt och sen lyckats behålla den.
Just nu är det det ena dieten efter den andra runt mig. Det är mera fett/mindre fett, det är mindre kolhydrader, det är pulversoppor, viktväktarna och en och annan magoperation.
Så, berätta för mig, hur har ni andra gjort för att lyckas gå ner i vikt och sen behålla vikten?!
Uppdaterat!
Anledningen till att jag undrar detta är just för att för mig och med min tolkning så går man upp i vikt igen när man slutar dessa dieter. Man äter soppor eller vad det nu är i si och så många veckor/månader. Men sen då? När man ska äta "normalt" igen då? Vad händer då i kroppen?
Det är där min undran kommer in, vem lyckas behålla vikten när man är nöjd med vikten och hur i så fall???
Jag är alltså inte ute efter en mirakelkur för mig själv, jag är bara enbart nyfiken på om dessa dieter funkar mer än tillfälligt! :o)
Jag själv då? Jo, jag har fått en massa jättebra råd hos dietisten och några av dom använder jag mig av även om det slarvas. Men dom finns där i bakhuvudet och när jag gör tvärtom tänker jag på det!
För min del handlar det nog inte mest om hur och vad jag ska äta, utan hur jag tänker!
Jag kan ge mig sjutton på att jag ska klara en sockerfri månad och klara det. Men sen då? Och varför ska jag försaka allt?!
Men samtidigt, det går ju inte att äta allt, det förstår jag med... Men det är sååååå svårt att tänka om i vissa lägen.
Så just nu försöker jag ändra sättet att tänka kring mat och det jag äter. Alltså, viktnedgången är minimal om ens någon. Provar inte ens vågen just nu... Men det kommer... Jag hoppas att sommaren kommer med lite mer energi att äta nyttigt och att inte överäta...


Jag har ju aldirg varit överviktig, bara jätteviktig ;-)
SvaraRaderaMen jag tror nog ändå på att röra på sig mer, äta mindre portioner och mindre snusk (alltså mindre ätbart snusk, snusk=sex är alltid bra).
Hihi! I mitt liv är du viktig iaf!
SvaraRaderaOch jo, ja, jag vet ju det. Men det sista snusket lät ju bäst. Hihi...
jag håller med Andrea, försöka hålla sig till lagom portion, inte ta den där extra kakan (som man kanske inte är sugen på egentligen men bara tar för att...) röra på sig, tänka positivt. Sedan tror jag på att föra en sk matdagbok, med ett delmål på onsdagen samt ett mål på söndagen. Kan vara som delmål att bara fika (alltså onyttigt som kakor osv) en dag (tisdagen) och sedan mål på söndagen är att ha rärt på sig en gång mer (eller öängre/fortare) än veckan innan.
SvaraRaderaDagboken blir långsiktlig så sätt upp ettt mål kanske två-tre månader fram, har du klarat alla dina delmål du sätter upp får du "unna" dig tex ett plagg du drömt om, den där härliga påsen godis du suktat över osv. Jag tror på att motivera sig själv till gott välbefinnande =)
Långt och luddigt, men hoppas du hänger med hur jag tänker.
kram
Tillägg; i matdagboken skrivs ALLT in som du äter, varelse det är ett litet chips eller en hel påse, om det är två portioner, en eller tre. frukt? vatten oxå ska föras in =)
SvaraRaderaDet finns inga tillfälliga metoder som för att man går ner i vikt så att man sedan kan fortsätta som tidigare och ändå behålla vikten.
SvaraRaderaMan måste ändra på något på ett sätt som man kan fortsätta leva efteråt.
Små förändringar som leder till långsam viktnedgång på långsikt. Därefter hamnar man på en trivselvikt som man behåller om man fortsätter att äta och röra på sig som när man gick ner i vikt.
Det finns ingen "quick fix" utan bästa sättet är att göra förändringen, hålla sig till den och göra det till en livsstil.
Säger hon som vet allt detta men ändå är överviktig = karaktärsbrist.
Linda - jag hängde med utan problem!
SvaraRaderaMartina - jo, men det är så jag med resonerar. Det är därför jag förvånas så otroligt över alla som äter soppor eller specifika dieter... Sen då, när man gått ner i vikt? hur äter man då?
när jag gickned mina 25 kg så struntade jag nästan i vad jag åt utan jag gick en rask promenad varje dag och vikten höll i sig tills jag började må dåligt med nacken och efter det så har jag gått upp :( massor :(kan ju inte träna längre.
SvaraRaderamaria - vad härligt att höra att du inte behövde göra mer än så! Men jättetrist hur du mår nu! Hoppas du får bra hjälp snart! <3
SvaraRaderafast jag har en kompis som ju gått ner massor på itrim. men sen när hon väl gått ner allt så lägger hon om kosten också så hon bibehåller vikten. Jag tror faktiskt på att gå ner mycket fort i början för att känna att något händer och få den där känslan av att det går. För går det för sakta i början tröttnar man lätt och tappar orken.
SvaraRaderaJag har aldrig innan detta nu lyckats gå ner i vikt. Och lyckats hålla det. Så för mig innebär det att jag håller på att lära mig än. Jag håller ju på med Viktväktarna. Det är det enda som har funkat på mig. Och framför allt att jag fortfarande håller igång. Jag ser egentligen inte Viktväktarna som en bantningsmetod. Utan att jag lär mig att äta rätt, med bra, goda och lättare rätter. Att äta regelbundet. Jag har tidigare bara ätit frukost och middag. Och då MASSOR, sen godis och andra gottigheter på det.
SvaraRaderaNu "får" jag äta av allt men jag har lärt mig att äta mindre. I början vägde jag allt bara för att komma in i tänket. Nu de senaste veckorna har jag höftat lite på allt. Jag har lärt mig att jag behöver inte riktigt grädde i maten eller den fetaste osten. Jag måste inte ta bulle till varje fika. Jag är inte ens sugen på godis som jag var innan. Jag kunde vräka i mig en hel chipspåse själv tidigare. Men nu räcker det med bara en liten skål.
Jag tror inte (och hoppas) att jag kommer att ha så svårt att hålla vikten. Jag "tillåter" mig själv att gå upp ett par kilo bara som exvis under helger å så när man äter extra mkt. Sen att röra på sig mkt tror jag är bra. Jag har ju börjat röra på mig mkt mer än tidigare och det bidrar ju med till att vikten går neråt. Jag rekommenderar verkligen Viktväktarna till alla. Tycker det är en jättebra sätt att lära sig att äta nyttigare.
Jag kommer fortsätta äta som jag gör. Det passar oss bra :) Vi unnar oss pizza, godis och sånt ibland med. Men inte alls i samma mängder eller lika ofta :-D
Kram
ooops, novellvarning! ;-)
SvaraRaderaMen då får hon väl hjälp under resans gång med att lägga om kosten?
SvaraRaderaDet kan funderar på är lite dom som äter gi - skippar allt bröd, pasta, potatis odyl... sen när man gått ner och vill äta sånt, vad händer då?
om man äter pulver i flera veckor och sen börjar äta igen, så har man ju egentligen bara gått ner i vikt, inte lärt sig att äta rätt när man väl nått målvikten.
heidi - jag har viktväktat en period jag med och är uppvuxen med en mamma som hållit på med det så det är jag "invand" med vad det innebär.
SvaraRaderaJag är dock lite emot att man ska byta ut fett mot socker, vilket man gör om man väljer dom lättaste alternativen.
För mig är det största problemet att jag äter för mycket - men - jag har kommit en bra bit på väg där!
Godiset är en stor bov det med.
Och som jag skrev, tänket är nog största boven...
Men du, jag är otroligt imponerad av dig!!!! Så bra jobbat!!!!
ja, min kompis har förut gått ner massor med viktväktarna så hon vet hur hon ska äta. Hon gick upp igen när hon blev gravid men nu har hon gått ner massa igen som sagt. Så hon vet ju redan, men har inte orkat. Itrim gav henne chansen att gå ner massor relativt snabbt och nu har hon fått orken att äta mer rätt igen.
SvaraRaderakan tillägga tt man ju inte behöver följa saker slaviskt. som att byta ut fett mot socker. men däremot att äta rätt portioner av saker osv.
SvaraRaderaJag själv äter inte efter hur man ska, he he. Jag älskar godis och det äter jag typ varje dag. Men då äter jag mindre av annat, som typ... mat. Och jag äter små portioner. Jag äter så som man inte ska, men det får mig att gå ner i vikt så då skiter jag i vad man ska.
Landet Lagom - Hihi - jag vet hur du äter. :-P
SvaraRaderaFörsta projektet får nog bli att verkligen tänka på portionsstorleken liiiite till... Är på väg men inte framme...
Och mer grönsaker och promenader. Därför är det så trist att alla bor så långt borta. jag vill ha sällskap när jag är ute och går...
oj vad jag spammar här. men när jag säger att jag äter fel så menar jag så här.
SvaraRaderamin vardag ser ut så här just nu.
frukost: te och macka. det kan vara två knäckebröd med smör, eller mjukt vitt bröd med jordnötssmör så helt olika kalorimässigt. men bara två mackor.
lunch:... ja, oftast ingen lunch direkt utan godis, frukt eller något. Ibland en liten portion på jobbet (skolmat)
mellis: vi äter ju mellis med barnen vid 14:45 ca och då äter jag min "lunch", vatten och mackor, knäckebröd med smör, ibland skinka på.Ibland fil om det serveras.
Sen dricker jag te på jobbet och isvatten hemma framför datorn på förmiddagarna.
SEn middag hemma, vanlig mat, men små portioner. SEn godis när barnen lagt sig. men inte mycket godis utan några bitar, och isvatten.Ibland på kvällen blir det glögg med tillbehör också bara för att jag är lite störd ;-)
LL - Jo, men mina frukostar är nästan samma... Två smörgåsar, oavsett bröd. Försöker få med lite grönsaker för att mätta bättre.
SvaraRaderaLunch för det mesta men inte alltid...
Sällan mellis.
Middag men äter oftast för mycket och för snabbt...
Jag kan vara jätteduktig och låta bli gottiset på dagen men sen på kvällen kan vi utan problem dela en påse chips, ostbågar, godis utan problem. Typ varje dag... Och spamma på du!
Det är egentligen inte portionsstorleken du ska gå efter,det är ett tänk som är ditt eget.Börja med att ta en funderare på för VEMS skull du ska gå ner i vikt.Din egen eller för andras skull? Och när man börjar med gi så kör man fas 1 i 2 veckor som ska ta ner kroppen sen tillsätter du pasta,potatis eller ris i ungefär en knytnävs stor portion. Med det andra goda på tallriken så äter man inte ris med kött utan kött med ris:) Och du ser ju hur man kan äta en go bulle men ändå fortsätta med sitt tänk när man äter resten av dagen:)Man behöver inte ta en varje dag utan när man är sugen eller vill ha.Och jag tror att är man tillräcklig motiverad så kan man förändra sitt matförnuft men det ska vara rätt tillfälle och ett djäklar anamma. Och sällskap finns det här men det blir på kvällarna.
SvaraRaderaCamilla - jo, men jag äter för det mesta mer av det som inte är pasta, ris, potatis. Portionerna är för stora och jag är medveten om det...
SvaraRaderaOch ja, gärna sällskap! Jag har försökt ta mig tid att gå spåret vid åttatiden...
Och jo, jag vill ner för min skull. :-)
När man är 2 som vi så går det nog lättare också när man ändrar kosten.Men jag var så motiverad att börja när vi gjorde det och tänket gick in ganksa snabbt och som sagt INTE förbjuda sig något,då blir det att det går åt skogen. Nu funkar det här för mig men kanske inte andra som måste vara strikt med sig själv för att inte falla. Men man måste hitta sin väg själv ock rätt tillfälle.Men du ser att det går så jag kan peppa dig när du vill:)Visst är man sugen på kvällen men då hittar man annat än det som man stoppade i sig förut att ta till. En chipspåse förut var inget problem,nu tar jag oliver eller fetost eller nåt annat.
SvaraRaderaJag tror att det främst handlar om att ändra ens inställning/relation till mat för att få det att hålla under en längre period. Har själv blivit rekommenderad "Gå ner i vikt med KBT" av Lisbeth Stahre men ännu inte hunnit läsa den.
SvaraRaderaMin erfarenhet, som är ganska lång är att det gäller att hitta ett sätt som man trivs med, alla är vi olika. För mig har det fungerat mycket bra med en enkel tallriksmodell En fjärdedel protein, en fjärdedel kolhydrater och sen andra hälften grönsaker varav en kall och en varm och dessutom minst en av dem fibberrik. Sen 2-3 mellanmål.
SvaraRaderaFör mig gäller det också att äta ordentligt till frukost, slarvar jag där blir det blodsockersvägningar på eftermiddagen. Dessutom har jag lärt mig att jag är extremt känslig för frukt och mer än två frukter per dag bör jag inte sätta i mig, och äter jag frukt på eftermiddag så bör den få sällskap med med typ keso eller en knäckemacka, annars triggas suget.
Nu har jag inte hållit min vikt och det har många orsaker men det beror inte på metoden, den funkar och utan stora uppoffringar, det är mitt huvud som inte riktigt funkar och jag har låtit det vara så :-)
Åh, jag kan bubbla hur mycket som helst..... vi pratade om detta senast vid kvällsfikat, jag och Gubben Skrot ;-) Utan att jag visste att du bloggat om det.
SvaraRaderaMan får VISST äta allt. Men de flesta normalt funtade människor tröttnar på ensidighet. Äta pizza till frukost, lunch, middag en dag. Två dagar, tre dagar.....? Get my point?
Småätandet och "omedveten" handling är boven för de flesta. Eller de som gapar mest. "Oooooj vad mycket kalorier, och jag får UNNA mig!"
Skrotgubben sa att när han skulle ta en vetebit till vid fikan hade en kollega sagt:
- Veeeet du hur många kalorier en sån innehåller?
- Fan, svarade jag honom, du skulle ha svarat: "Vet du?" Hur många vet på siffran ALLT? Och OM man vet det så är det ett sjukt beteende. Du vet ju inte hur mycket kroppen gör av med, på siffran varje dag. Vilka celler som bildas, hormoner, vatten, balanser, osv....
Kan bli riktigt upprörd, så jag väljer att avsluta. Måste sova. Har inte sovit mer än 2 timmar i natt (landade 04.00) och verkar bli en bökig natt med son....
Camilla/amonym - klart allt blir roligare om man har sällskap!
SvaraRaderaStudentmamman - åh, den boken ska jag nog ta och kika efter. Blev lite nyfiken.
Theorese - väldigt intressant att höra om det där med frukten. För så kan jag med uppleva att det är...
Skrotmamman - :o)
Och åhh, synd att inte skrotpappan fanns sig! ;o)
Och ja, det är lite så jag tänker, det där med variationen...
Numera tänker jag sällan att jag unnar mig, jag äter ist. Sen varför jag äter är en annan femma vissa tillfällen.