Sterilisering - så gick det.

I måndags steriliserade jag mig. En rutinoperation. Och man rekommenderas nog inte att ladda med enbart tre timmar sömn innan. Vi hade en deadline natten till måndagen...

Klockan sju skulle jag vara på plats. Svärfar var snäll och körde mig hela vägen till Södertälje. Väl framme fick jag vänta på att kassan skulle öppna innan jag gick upp till avdelningen.

Det skulle fyllas i papper, bland annat om när jag sist åt och drack. Det var fasta från midnatt som gällde. Vilket var lättare än jag trodde. Sen fick jag byta om till den tjusiga operationsklädseln. Vit rock, som egentligen är ganska skön. ;-) Underkläderna är såååå snygga och sköna. Eller inte... knä strumpor som hasade ner hela tiden. Trosor i samma modell som blöjbyxorna som fanns när jag var liten. Hahahah. Ovanpådet en blå pappersrock och hårnät. Jag måste ha varit riktigt snygg. ;-) Och just det. Blå skoskydd på fötterna! Här efter togs ett blodprov. Det var för blodgruppsbestämning (om jag förstod rätt) i fall jag skulle behöva få blod i samband med operationen.

Fick väl vänta ungefär en timme sen. Om jag minns rätt fick jag mina tabletter, Alvedon,  illamåendetablett och nån iprenaktig tablett, vid halv nio. Sen fick jag tassa genom avdelningen, ta hissen i korridoren en trappa upp och sen vänta ännu mer. Här började jag bli lite nervös...

Jag hämtades sen och fick gå in i operationssalen. Upp i en gynliknande stol/brits där benen spändes fast. Det var nog sex, sju personer i rummet. Jag hade lite svårt att lyckas räkna. Det sattes fast elektroder och nål i armen. Dropp kopplades. Jag fick svara på olika frågor och än en gång fick jag säga att jag ville göra operationen. Denna fråga ställdes flera gånger under morgonen. Därefter sattes en mask över ansiktet på mig. Jag skulle andas djupt fem gånger. Andas in var lätt men andas ut va skitsvårt. Därefter sprutades nåt in i armen, det blev suddigt och jag försvann... För att vakna när jag rullades till uppvaket.

Jag hade en skräck för att jag skulle vakna och kräkas och må illa för fullt. Tji fick jag. Hade knappt ont, på en tiogradig skala var det som mest en fyra. Men det fylldes på med morfin (om jag minns rätt) och medel för att mota bort illamående. Jag tror jag hade legat där drygt en halvtimme när det blev dags att kissa. Jag visste att det var nåt som var viktigt att göra inför kommande hemgång. ;-)

Jag tillbringade nog totalt en timme på uppvaket innan jag fick komma upp till en efterlängtad frukost på avdelningen. Minns jag rätt åkte jag upp vid kvart i elva.

Jag tillbringade kommande timmar med att försöka piggna till. Hahaha. Med tre timmar sömn bakom mig. Men jag lyckades inte somna heller.

På eftermiddagen var det fritt fram att gå hem så jag behövde bara vänta in Tony. Strax innan han kom bad jag att dom skulle byta plåstret vid naveln. Det var fullt av blod och hade börjat släppa lite. In på rummet, av med plåstret, torka av och OJ! Japps, det var sköterskans reaktion. Snabbt for hon iväg för att hämta ännu en sköterska medan jag tog en bild. Hahaha. Det visade sig att det inte fanns några stygn i såret. Inte konstigt att det blödde så mycket.

Jag fick lägga mig på en brits och vänta in en läkare som skulle kolla. Även han konstaterade att stygnen saknades. Det framkom inte varför... Men nya stygn behövdes. Dom hämtade utrustning och satte sen en lokalbedövning i naveln. Och som tur var så var det redan bedövat en del så jag slapp känna av sprutan...

Därefter sydde läkaren fyra stygn. Jag befann mig på första parkett. Såg när han sydde. Det var lite coolt. Men samtidigt så sjukt att jag behövde va med om det... Jag hann ta en efterbild med. Dom lämnade mig ensam i rummet kort innan nytt förband sattes på.

Därefter blev det hemgång. Förutom att jag kände mig lite mörbultad mådde jag helt okej. Munnen var snustorr. Det var nog det jobbigaste när jag åkte hem... ;-)

Kvällen tillbringades mestadels i sängen. Jag hade fortfarande inte speciellt ont. Det kom tisdag morgon. Då stramade det i hela magen. Men var ändå helt ok.

Jag fick hjälp att lämna barnen och satt sen ett tag i sängen. Blev till slut rastlös och eftersom jag mådde så pass bra fick det bli lunch uppe i centrum. Jag blev kvar där cirka 1,5 timme då eleverna på grabbarnas skola gjorde en protestaktion (mer om den sen). Rätt vad det var fick jag ont i axeln. Hysteriskt ont. Det var bara att gå hem. Och det var en pina att gå hem.

Jag hade blivit förvarnad att det kunde göra ont upp i axlarna men ingen hade förberett mig på att det skulle göra sååååå ont! Från strax efter lunchtime i tisdags har axlarna till och från värkt. Dessutom har jag inte kunnat sitta som jag vill, än mindre ligga. Hela diafragman har gjort ont. Otroligt ont mellan varven. Djupandning och vetekudde på axlarna fick smärtan att gå ner till slut.

I natt är första natten jag har legat på sidan i sängen. Yeay! Och när jag vaknade gjorde det inte lika ont längre. Men en kort stund efter att jag gått upp kände jag av axlarna igen. Däremot känns inte diafragman lika mycket och magen känns inte lika svullen idag. Så skönt.

Men jag önskar att jag hade fått veta o förväg att det kunde göra så ont i axlarna att jag skulle grina av smärta. Jag har varit hemma hela veckan. Hade inte alls kunnat orka med skolan. Och har haft tur att jag fått hjälp både med att lämna och hämta tjejerna. Annars hade det nog varit värre...

Jag fick höra igår att det tar en vecka innan man går normalt igen... så jag får väl ha nedräkning i helgen. ;-)

Lite ledsamt...

Det känns lite tråkigt att jag inte är duktigare på att blogga just nu... Jag tycker det är riktigt kul att kunna gå tillbaka och titta vad som har hänt tidigare. Det kommer ju inte funka på samma sätt framöver... Blir många glapp då... Men men... Så är det. Blir till att gilla läget bara eller ta mig i kragen...

Jag sitter på tåget. Mot city. Eller ja, Stockholm Södra i alla fall. Är länge sen jag åkte längre än Älvsjö. Hehe... Min lilla grupp från skolan ska på studiebesök. Vi tog ju arbetet med Värkmätaren vidare. Nu ska vi träffa en grupp läkare och barnmorskor och presentera våra idé. Spännande värre!

Sen får jag plugga fritt innan nästa spännande studiebesök i eftermiddag. Då ska vi träffa någon som håller på med produktutveckling.

Efter det ska jag nog njuta lite av att det är helg. Misstänker att helgen kommer gå fort och det kommer vara fullt upp...

Hela veckan har varit fullt upp. I skolan jobbar vi på. I måndags hann vi med ett studiebesök på förlossningen på Huddinge sjukhus. Riktigt spännande! Vi fick mycket bra feedback där.

Jag har dessutom hunnit med ett besök i Södertälje på narkosavdelningen. Det kändes mest som slöseri med tid... Nästan 2,5 timmes bussåkande för tio minuters besök. Mest information om hur narkosen kommer gå till. Jag hade nog hellre sparat in restiden och tagit samtalet via telefon istället. Jaja. Det visar ju att operationen närmar sig. En dryg vecka kvar nu. Är inte så nervös för operationen som sådan. Men lite för just narkosen. Eller att vakna upp. Jag och min kräkfobi liksom. ;-)

Det är lite jobbigt den här veckan att jag inte riktigt är så pigg som jag skulle önska. Pollenallergin slog till. Utan tabletter är jag seg men svullna ögon. Med tabletter är ögonen okej men jag är ännu tröttare. Hoppas det vänder snart. 

Se hit gravida och mammor!!!

Jag behöver HJÄLP av gravida och mammor som fött barn!

I skolan arbetar vi med ett projekt för att reda ut efterfrågan hos en produkt som kan minska belastningen på förlossningspersonalen och öka tryggheten hos de blivande mammorna i hemmet.

För att undersöka detta har vi bland annat skapat en enkät som jag hoppas ni vill svara på! Sprid den gärna vidare till andra mammor och gravida!

Klicka här för att svara!

Ett avgörande beslut taget!

Igår kom en läkartid med posten. En sån där som faktiskt skrämmer. Efter att i många år ha tvärvägrat har jag kommit fram till att jag ska sterilisera mig. Jag är helt säker på att jag är nöjd med dom barn vi har. Det blir inga fler. Och en lång tids funderande ledde till det här beslutet.

För ett par veckor sen träffade jag en läkare för att prata om det. Även om att bränna slemhinnorna. Det ingreppet lockar mig... Tyvärr måste jag vänta tre månader efter att hormonspiralen är utplockad innan det blir aktuellt. Det finns tydligen inte tillräckligt med slemhinna att bränna bort just nu... Varför jag ska göra det? För att förhoppningsvis minska på mensen. Slippa blodbad en gång i månaden. Hehe... Så jag får vänta till efter sommaren, vill nog inte passa på och göra ingrepp under sommaren...

Men sterilisering blir det. Jag blev informerad om att det fanns två varianter på ingreppet. Den ena innebar att få klamrer i kroppen så den tackade jag nej till utan att sätta mig in i mer. En anledning till steriliseringen är just att slippa ha nåt i kroppen. Så det blir en laparoskopi, en titthålsoperation. För första gången i mitt 37-åriga liv ska jag sövas. Läskigt!!

Inskrivning är kl.7 på morgonen i Södertälje. Jag kommer få åka hemifrån långt innan tuppen vaknat oavsett om jag får lift eller inte... Huvva!!!!

Och som sagt, igår redan kom läkartiden. Mindre än en månad kvar till operation. Läskigt! Men misstänker att allt går bra. :-)

Ryggskott, helgmonster och vinnare!

En man med ryggskott, fyra barn som sovit för lite, en frys och en madrass inklusive bäddmadrass för en 140-säng på helt fel plats skapar en aning kaos här hemma.

Det äldsta barnen var på tävling med scouterna. Årets 24:an gick av stapeln. Vid fyra i morse kröp dom ner i sovsäckarna inne i vindskyddet. Och dom hade lyckats få ihop tillräckligt med ledtrådar för att lösa uppdraget då och kunde därför sova fram till tio imorse. Resultatet blev dessutom vinst så jag är en stolt mamma nu! Men han är mer död än levande just nu...

Den yngsta somnade lite sent, vaknade väl som vanligt och har gjort av med en del energi på sexårskalas. Eller inte. Energinivån steg... 

Näst yngst kör tonårsfasoner. Tänker inte, vägrar, vill inte. Gärna på så hög volym som möjligt. Vi är väldigt överens om vem som inte bör städa rummet - mamma - men inte alls om vem som borde städa. Yeay. Eller inte.

Den fjärde... Han sov tydligen fram till halv sju imorse. Det hade varit helt okej om det inte varit första natten efter omslag till sommartid. Ovanpå det somnade han sent igår med. Så sömnbristen är ett faktum. Vilket då gör humöret på det allra bästa. Eller inte. Han matchar sin systers tänker-inte-humör alldeles för bra...

Fördelen med den här dagen är ändå att vi har ställt fram klockan en timme. Det innebär att det snart är dags för barnen att sova. Mamman ska avsluta kvällen med tv från sängen. På nya madrassen! Yeay!!! Och eftersom föreläsningen imorn är inställd och jag får en massa tid hemma får nog röjandet vänta till då...

Ikea, modevisning och sommartid!

Japps! Det blev en tur till Ikea idag! Jag föreslog i morse att vi skulle åka dit när Sebastian gett sig iväg för att scouta i helgen. Han är på en 24-timmarstävling. Sova för dom göra om dom hinner. Synd bara att det inte är varmare ute... Jag hoppas dom slipper frysa allt för mycket.

Ikea då... Sängen har behövt ny madrass et lååååångt tag. Så vi kom äntligen iväg idag, Tony, jag och tre barn. Vi började med lunch. Det är lite sjukt vad billigt det är där egentligen.
Sen var det dags att prova ut madrasser. Nu återstår att vänta på att dom får sin rätta form bara...
Jag hittade dessutom såååå snygga blomkrukor sist jag var på Ikea men som jag inte köpte. Nu passade jag på. Bild kommer när jag hunnit flytta över blommorna i dom.

Sen blev det snabbt hem för att åka vidare till Nynäs. Emilia skulle mannekänga för Camillas Kläd- och Lekförmedling på folkets hus. Kommunen anordnade det tillsammans med secondhandbutikerna i kommunen för att lyfta fram Earth Hour lite mer. Emilia var sååååå duktig!

Apropå Earth Hour, ni vet väl att ni ska släcka ner alla lampor i kväll kl. 20:30 - 21:30?! Glöm inte det!
Och glöm inte att ställa fram klockan i natt!!!

Gästbloggar

Jag gästbloggar inne hos härliga Anna om livet som student. Klicka här för att läsa!

Vink, vink...

Paus. På nåt vis. Massor händer, såna där vardagliga saker. Dom större sakerna är desto färre.

Våren kom. Bakslaget kom. Med snö och kyla. Burr!!! Stackars alla blommor som täcktes av ett lager snö. Men samtidigt, alla bakslag är ett steg närmare våren. Jag hoppas bara det blir torrt och lite varmare i helgen. Sebastian ska på scouttävling då. 24 timmars tävlande utomhus...

En bröllopsdag till är firad. Den sjätte i ordningen. Har jag sagt att tiden går fort? ;-)

En solförmörkelse har setts. Och ett norrsken har missats. Så kan det gå när man är oaktiv på sociala medier... Hehe...

Jag tror jag äntligen har knäckt koden (haha, nu var jag lustig va ;-) till skolarbetet. Känns bra! Det tog sin lilla tid men det känns bra nu.

Vi fixat och donar hemma. Ett erbjudande om radhus som avböjdes för att istället ordna den lägenhet vi har. Nya köksluckor är beställda. Ett golv ska skaffas. Och en massa annat som ska göras. Både stora och små saker.

Igår byttes kökssoffan ut mot en varsin stol till alla. Rummet blev både större och mindre. Det blev bra. Och bäst av allt var nog att det kändes bättre att sitta på stol än i soffa att plugga.

Lakritsfestivalen har hunnits med. Mums!!! Nästan allt jag smakade på var supergott!!! Hade Oskar med och han smakade lika mycket han. ;-) Glassfestivalen var däremot inte lika rolig. Den gav inte lika mycket. Men kul hade vi. Och dessutom hann vi springa förbi en frisör för Oskars del.

Nu skola i stora lass den här och kommande vecka. På skärtorsdagen ska Sebastian äntligen få bli av med gipset. Jag ska ha redovisning som avslutning på kursen efter det. Sen väntar påskhelgen. Vi får se hur den blir. Inte lika stor som förra året. Men lite ska det väl firas i alla fall...

Lycka, event, final och sol!

Ibland blir man bara så glad! Igår var en sån dag! Jag fick höra nåt som gjorde mig så lycklig! Så härligt!!!

Idag ska jag iväg och träffa andra bloggare. Det var lääääänge sen! Först ska jag träffa upp Agnieszka i Älvsjö för att sen åka vidare till Aspudden till Elins kalaskasse. Det ska bli riktigt kul att träffa dom andra. Några nya, några jag har träffat många gånger.

Ikväll blir det mellofinal. Det är nog första året jag har så dålig koll på finalisterna. ;-) Det är lite kul samtidigt. Det blir lite mer som förr, innan dom började med alla delfinaler. 

Imorn ska jag på kalas med Malin. Blir en helg med fullt upp fast ändå lagom mycket. Och så ska vi njuta av vårsolen!

Dyrt, intressant och barnvänligt?

Jag var på riktigt bra humör i morse. Lämnade Malin på dagis. Emilia får vara hemma ännu en dag med sin förkylning... Men det är på gränsen... Det där läget när barnen är för sjuka för skolan men för friska för att vara hemma...

Humör är inte lika bra just nu... Jag har fått remiss för att skaffa inlägg till skorna, för att få ordning på mina fötter... Så idag tog jag mig kragen för att ringa och kolla vad det innebär och kostnad... Yeay... 1700-2000 kr kostar själva inläggen. Lägg sen till att jag måste skaffa nya skor, både ute och inne... Jag borde inte bli förvånad. Jag var förvarnad att det skulle hamna på dessa summor... Men det är ändå grymt irriterande. Jag tycker det är sjukt dyrt! Speciellt som det i infobladet står så fint att om jag hade fått remiss för att ortopediska skor så hade det varit halva priset... Remissen jag har fått, som inte visar mer än att jag behöver inläggen, gäller i fem år... Jag misstänker att jag kommer få leva med dessa inlägg...

Jaja, jag är pms-ig och extra känslig... Jag visste vad som väntade... Tror jag egentligen stör mig mest på att jag måste tänka efter mycket mer vilka skor jag sätter på fötterna än innan... Även om kostnaden är sjuk...

Källa

Men det är inte bara surt idag... Jag och Emilia har kollat en stund på en film om handen. Riktigt intressant. Det började med att det klagades, via mail, från föräldrar i Sebastians klass om att eleverna hade fått se en film där man dissekerade en människas arm. Jag hittade filmen dom hade sett och kollade på den själv. Visst, dom dissekerar en vuxen människas arm. Det är enbart en arm med i bild. Just klippen när dom öppnar upp huden är väl inte jätteroliga men ändå inget konstigt. Tror alla mina barn har kollat förlossningstv med mig. Där skär man upp magen och plockar ut barn liksom... ;)

Scenerna när man faktiskt skär i armen är inte jättemånga och det är inga konstigheter med dessa. På ett tydligt och sakligt sätt förklaras det vad som görs och hur det fungerar. Men framför allt är det en väldigt lärorik film då det händer så mycket mer än bara dessa scener. Och just det, problemet var att eleverna dessutom skulle få fortsätta se filmen om foten med.

För att återkomma till Emilia... Hon hörde när jag och Sebastian diskuterade filmen. Bland annat kom vi fram till att vi nog inte hade haft diskussionen om dom hade fått se samma film fast med animerade klipp istället... Det handlade om att det var en död arm. Så när Sebastian gick iväg till skolan frågade Emilia vad vi hade pratat om. Jag förklarade och hon ville se filmen. Så vi satte oss och tittade. Hon tyckte det va lite läskigt just när snitten i armen gjordes men inte i övrigt. Och hon sög åt sig informationen. Tittade på sin egen arm och provade att göra rörelser som gjordes på filmen... Hade det varit på svenska eller om hon hade kunnat läsa hade vi nog sett klart filmen utan problem.

Sen kan jag tycka, och fick medhåll från ett håll i alla fall, att barnen inte är små längre. Dom fyller 13 år i år. Dom ser på tv. Dom kollar på film. Dom spelar spel. Man kanske inte dissekerar armar och fötter (där det inte ens förekommer blod) men annat som kanske inte är så vettigt för barn att se. Jag vet bara hur jag bemöttes när jag ifrågasatte att en stor del barn i klassen spelade 18-årsspel i paddorna... Det var liksom inget konstigt. Men det här... Jaja, det blir nog bra! Själv ska jag kolla på fot-filmen sen.

Men det får bli sen. Nu är dagens alla samtal avklarade så nu ska jag ge mig på skolarbetet ordentligt. Och humöret är redan bättre. Det hjälpte att skriva av sig...

Vinst, toppenhumör och bara så bra!!!!

 Yeay!!!! Igår vann jag två biljetter till Lakritsfestivalen på Du i Fokus instagramsida. Lycka!!!!! Alla som känner mig vet liksom vad jag tycker om lakrits... Eller hur jag älskar det! Det ska bli så kul att gå på mässan! 

Solen skiner ute och jag är på riktigt bra humör! Vi har dessutom bestämt oss för att beställa nya köksluckor till lägenheten. Yeay! Dom vi har nu är skavda och går inte att stänga... Vi bestämde oss för att göra ordning i lägenheten, göra den extra trivsam istället eftersom det just nu inte finns lediga lägenheter här i Ösmo. Och vi är överens om att vi inte vill ner till Nynäs i det område där det ibland dyker upp större boende... Så vi gör det bästa av det vi har istället. Känns som ett riktigt bra beslut.

Så just idag känns livet riktigt bra! Jag har dessutom lite bloggevent på g framöver och har fått erbjudande om ett par bloggsamarbeten som lockande. Roligt! Japps, idag känns det bra! Nu ska jag bara lyckas rikta om energin till skolböckerna. Frågan är om det blir lättare när jag läst klart boken.

Att fota samtidigt som man håller i en bok och en glass, i strålande solsken, kan ge lite felskärpa. ;)

Förra veckan släpptes äntligen fortsättningen på den erotiska serie jag är så förtjust i, The Original Sinners. Helgonet är den femte boken och jag har väntat läääääänge på att den skulle släppas. Jag är så förtjust i Søren och Nora och deras öden. Och den här gången har det hänt nåt och det verkar inte avslöjas förrän i slutet... Men det värsta är att nästa del inte kommer förrän i augusti. Och misstänker att det dröjer ytterligare lika månader till fortsättningen på den....

Bottenkänning och värmerekord!

Livet har dippa lite. Så där utan nån egentlig anledning. Jag vet att det blir så ibland så det är bara att bita ihop. Det går över. Och jag känner att energin sakta är på väg tillbaka. Så den här veckan blir det att ta tag i allt som hamnat på efterkälken under den dryga vecka jag knappt har orkat göra annat än bara sitta still och inte göra nånting annat...

Kommande vecka blir full av pluggande med andra ord. Men så får det bli. Jag hoppas bara helgens fina väder håller i sig. Det ger energi det med.

Igår var vi ute i många timmar och njöt av årets hittills varmaste dag. Det var så varmt för att vara mars att det blev rekord. Som vi njöt. Plockade ordning på balkongen. Sopade ute på gården med barnen så dom kunde sparkcykla. Gick i bara ett lager fleece. Ljuvligt. Idag är det varmt, men inte lika varmt. Gårdagens nästan 15 grader är nu 8 grader. Så härligt!!

Idag blir det föreläsning på förmiddagen för att sen åka hem till Emilia. Hon är krasslig och hostar envist så det blev en dag hemma. Farmor var snäll och tog henne så jag kunde gå på föreläsningen. Vi ska försöka hinna och orka med en stund i solen sen.